Livet

Det finns nästan inget värre när man läser om människor i unga åldrar och människor i sin närhet som slutar sina liv i samband med sjukdom, t. ex cancer eller plötslig bortgång.
Den sorgen (och ilska) man känner, dels med människorna som ofrivilligt fått lämna jordelivet samt med de efterlämnade anhöriga, är så JÄVLA tung!!!
Nylkigen har det just hänt en jävla massa skitsaker med personer i omgivningen som har gått bort och även en bekant som nyligen fick diagnosen leukemi!
Men det behöver inte alltid handla om människor man känner utan även sådana man aldrig har träffat men som kanske har någon gemensam nämnare med någon i kretsen.
Som idag när jag fick höra av en vän och läsa om detta av en annan vän på hennes blogg, om Loo. En ung mamma som gick bort i cancer i förrigår. Det är så förbaskat smärtsamt och sorgligt trots att jag som sagt inte kände denna person. Men hon hängde tydligen i samma kretsar förr så det känns liksom nära ändå.
Livet är inte rättvist alla gånger. Kanske borde man/folk sluta gnälla över småsaker och verkligen börja uppskatta varenda dag man får och har med dom man älskar.
Det sorgliga är att man upprepar denna "procedur" om och om igen så fort man blir berörd över någons bortgång. Efter en tid fortsätter livet och vardagen som vanligt och vi glömmer bort att ta hand om och visa uppsakttaning för våra käraste. Tiden läker alla sår heter det ju.
Men varför är det så???
Har vi inte lärt oss att livet hänger i en skör tråd? Att vi inte vet hur morgondagen kommer att se ut? Har vi inte lärt oss att ta vara på oss själva och varandra som om det vore sista dagen i vårt liv här och nu?
Kanske är det mset jag som tänker såhär? Jag tror iallafall på att prata mer om döden och vad som händer när någon går bort.

Livet är som en bok där varje sida representerar en ny dag. Vem vet vad som finns på nästa sida? Hur tjock kommer min bok att vara? Och när isåfall kommer sista bladet att vara vänt?

Något av det viktigaste här i livet är iallafall att säga till sina barn att man ÄLSKAR dom! OFTA och helst varje dag! Eller detta gäller till ALLA dom som man verkligen älskar mest av allt här i livet! Vem vet hur morgondagen kommer att se ut och då är det för sent. Hur skulle du må då...